Svenska skärteknikföreningen

Svenska Skärteknikföreningen är en nationell intresseförening för företag verksamma inom skärande bearbetning och deras leverantörer. Föreningen har funnits sedan 1991, men vid starten hette föreningen Svenska Svarvföreningen. Namnet ändrades 2006 i samband med att föreningen blev ensamägare till Skärteknikcentrum Sverige.

Föreningen är öppen för företag i Sverige som har skärande bearbetning i sin verksamhet samt för teknik- och materialleverantörer till dessa företag.

Skärteknikcentrum Sverige

Skärteknikcentrum Sverige är Svenska Skärteknikföreningens helägda utvecklingsbolag. Bolaget har sitt ursprung i Skärteknikcentrum i Gnosjöregionen som bildades 1999 av en grupp företag inom den skärande bearbetningsbranschen och IUC Gnosjöregionen AB. År 2006 förvärvade Svenska Svarvföreningen samtliga aktier i bolaget och I samband med detta ändrade både föreningen och bolaget sina namn. Skärteknikcentrum i Gnosjöregionen AB blev Skärteknikcentrum Sverige AB.

Skärteknikcentrums uppdrag

Skärteknikcentrums uppdrag är att driva verksamhet som på olika sätt bidrar till uthållig konkurrenskraft i branschens företag. Föreningens medlemmar är särskilt viktiga för verksamheten, men den är lika tillgänglig för andra företag, både inom och utanför branschen.

Vi arbetar nationellt men förankrar och genomför våra aktiviteter och insatser lokalt.

Nytta direkt – Skärteknikcentrum bedriver verksamhet som ger nytta direkt i företagen. Exempel på det är validering och certifiering av yrkeskompetens, utbildningar, teknikträffar, nätverk mellan företag, utvecklingsprojekt tillsammans med forskningsmiljöer och annat projektstöd.

Nytta på sikt – Skärteknikcentrum tillvaratar branschens intressen där det är svårt för det enskilda företaget att agera. Exempel på det är kvalitetssäkring av utbildningar i skolsystemet, medverkan i branschråd och expertgrupper inför politiska beslut som har betydelse för tillverkningsindustrin i Sverige.

Kraftfullt samarbete – Skärteknikcentrum bygger styrka och verksamhet genom samarbeten och nätverkande med företag i branschen, forskningsmiljöer, offentliga och privata utbildningsanordnare, industrins olika intresseorganisationer och offentliga aktörer som har påverkan på industrins utveckling.